#svinnbra

-för minskat matsvinn hos restauranger och storkök

Kvinna med blont hår i knut, klädd i vit blus.
Tove Rydenstam

Om projektet

#svinnbra är ett avslutat projekt inom Miljö- och klimatrådet som drivits av Mälardalens högskola i samverkan med Länsstyrelsen, Vafab Miljö, Västerås stad och Food2Change. Syftet har varit att lyfta matsvinnsfrågan inom privat och offentlig sektor i Västmanlands län, genom att sprida information och inspirera restauranger och storkök till att minska sitt matsvinn. Detta görs genom att samla information, ta fram goda exempel och genomföra en konferens riktad till restauranger och storkök under våren 2019.

Projektledare var Tove Rydenstam, Mälardalens Högskola. Projektgruppen bestod av Boel Schaulin, Josefin Eriksson, och Mårten Gustafsson från Länsstyrelsen, Rikard Lundgren och Kristian Hollås från Food2Change, Katarina Bälter från Mälardalens Högskola, Nina Larsdotter från VafabMiljö samt Per-Inge Hellman från Västerås Stad.

Aktuellt

Den 6:e mars hölls en konferens på Västerås slott för att minska matsvinnet i restauranger och storkök.

En tredjedel av maten går förlorad

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs istället för att konsumeras. I Sverige kastas totalt 1,3 miljoner ton mat per år. Att minska matsvinnet är allas ansvar.

Allt som slängs är inte onödigt – majoriteten av matavfallet utgörs av sådant som människan inte kan äta, såsom skal och ben. Men tyvärr slängs också en stor mängd ätbar mat. Bara i distributions- och konsumtionsledet (dvs., i livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll), slängs nästan en halv miljon ton fullt ätbar mat varje år. Kött utgör den största andelen av matavfallet i restauranger, följt av pasta, ris och potatis. I storkök slängs det mest av frukt och grönsaker.

Bruna pappåsar, korgar och fat med rotsaker och grönskaer.

Matsvinnet är en miljöbov…

Det finns stora vinster med att minska matsvinnet. Att producera mat bidrar till utsläpp av växthusgaser vilket i sin tur bidrar till global uppvärmning. Även miljön och djurlivet påverkas av matproduktion på grund av utsläpp av kemiska ämnen som används i produktionen. Genom att minska matsvinnet kan vi därför det mänskliga avtrycket på miljön och klimatet minska.

…och kostar hundratals miljoner kronor

Det är inte bara miljön som skulle tjäna på ett minskat matsvinn – att slänga mat kostar stora summor pengar. Naturvårdsverket har räknat ut att om restauranger och storkök skulle minska sitt matsvinn med 34 % så skulle den årliga kostnadsbesparingen uppgå till 157 miljoner kronor.

Det globala målet om matsvinn

Problemet med matsvinn är uppmärksammat på både internationell och nationell nivå. Ett av FN:s hållbarhetsmål, mål 12.3, handlar om att halvera det globala matsvinnet fram till år 2030. Med anledning av detta gav Sveriges regering Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur matsvinnet kan minska i Sverige, som färdigställdes i juni 2018.

Goda exempel

Fyra restauranger delar med sig av kring hur de arbetar med matsvinn och vilka metoder som varit lyckade.